Harrys perspektiv:

Jag vaknade av att jag sträckte mig efter Laura men endast fann tomrum bredvid mig. Jag öppnade ögonen och lät de vänja sig vid det svaga ljuset. Jag gnuggade mig i ögonen och kollade vad klockan var på mobilen som låg bredvid mig på nattduksbordet. 03.12 visade den. Jag gäspade stort innan jag gick ur sängen och drog på mig en t-shirt och gick ut ur sovrummet. Jag hörde ljud komma ifrån vardagsrummet så jag gick dit, där fann jag Laura sittandes på soffan med en utav mina gitarrer i knäet, hon spelade tyst på gitarren samtidigt som hon sjöng tyst för sig själv. Jag lutade mig mot dörrkarmen och studerade henne.

Jag studerade hennes kroppsspråk, hon satt ihopsjunken med huvudet hängandes djupt. Hon såg sårbar ut. Jag hade aldrig sett henne såhär. I mina ögon var hon den starka, hon var stark för alla andra också, hon var alltid så självsäker och det jag såg var en helt annan sida. Hon kollade upp och såg mig. Jag log emot henne, gick emot henne och satte mig ner bredvid henne på soffan. Jag tog gitarren ifrån henne och lade den bredvid oss på soffan innan jag drog in henne i en hård kram. Jag kysste hennes hjässa och smekte hennes hår.

”Vad gör du uppe?” Frågade jag. Jag såg att hon var frånvarande igen. Hon satt stelt i min omfamning, som om hon inte riktigt vågade krama mig tillbaka. ”Vad är det som är fel?” Försökte jag när hon inte svarade.

”Vad är vi?” Frågade hon i en viskning som jag knappt hörde. ”Är jag bara en utav dina andra tjejer?” Jag skakade på huvudet och sköt Laura ifrån mig så att jag kunde se henne i ögonen.

”Du är absolut inte bara någon av de andra tjejerna.” Svarade jag. Var hade hon fått det ifrån? Vad var det som fick henne att tro det? Jag trodde jag hade varit helt brutalt ärlig vad det gällde mina känslor för henne.

”Vad är jag då?” Frågade hon.

”Du är Laura, den underbaraste personen jag träffat. Du får mig att känna det som ingen annan någonsin fått mig att känna. Du är allt jag vill ha.” Svarade jag och kollade henne djupt i ögonen för att verkligen få henne att förstå hur mycket hon betyder för mig. Laura fick tårar i ögonen och jag strök bort de med min tumme. Jag höll ut mina armar för henne och hon kröp in i min omfamning. Hon lutade sitt huvud mot min axel, jag la armen om henne och drog henne emot mig.



”Jag är rädd.” Hörde jag hon säga. ”För vad, my love?” Frågade jag och smekte henne över ryggen.

”Att bli sårad. Att du ska hitta någon bättre än mig och inse vilket misstag jag är.” Sa Laura tyst och jag blev nästan arg för att hon inte tog sig själv på allvar. ”Du kommer aldrig att vara ett misstag för mig och jag lovar att jag ska göra allt i min makt för att aldrig såra dig eller låta någon annan göra det.” Sa jag allvarligt och tryckte henne hårdare emot mig.


Lauras perspektiv:

Jag slets i tusen bitar inombords och det ända som höll mig ihop just nu var Harrys hårda omfamning. Jag gillade Harry mer än jag gillat någon men samtidigt var jag så otroligt rädd för att bli sårad och lämnad. Utåt verkade jag ha allt på plats men sanningen var att jag låtsades för att inte behöva öppna upp mig för någon. Jag var så rädd för att bli bränd, det hade hänt mig innan och jag hade inte pratat om det med någon, inte ens mina bästa vänner för att jag skämdes så. Jag tog ett skakigt andetag och drog mig närmre Harry, ville inte att han skulle släppa mig. Jag tyckte nästan synd om Harry som hittat en så sårbar tjej med så mycket bekymmer i bagaget.  Jag vände huvudet uppåt så att jag såg in i hans gröna ögon, de tindrade om dem och jag fick fram ett leende. ”Jag kommer aldrig lämna dig.” Sa Harry som om han läste mina tankar.

”Förlåt.” Sa jag och Harry rynkade på ögonbrynen. ”Du har absolut inget att säga förlåt för.” Sa han och jag log. Jag vet inte hur länge vi satt och höll om varandra i soffan men jag slumrade till och kände svagt hur Harry bar tillbaka mig till sängen.

Nästa gång jag vaknade var klockan betydligt mer. Jag vände mig inåt mot sängen och såg att Harry fortfarande sov. Hans lockar hade hamnat i ögonen och jag strök sakta bort dem, mina fingrar fortsatte ner mot hans kind och sedan hans nakna bröst, jag såg hur han fick gåshud av min beröring och jag log. Harry öppnade sakta sina ögon och kollade med road min på mig. Han satte sig upp på sin armbåge och kollade på mig innan han attackerade mina läppar. Han rullade över på min sida och la sig över mig samtidigt som han fortsatte kyssa mig, han höll sig uppe på sina muskulösa armar. Mina händer trasslade in sig i hans hår och rörde sig sedan ner mot hans nacke där jag smekte honom. Jag förde ner hans huvud för att fördjupa kyssen ännu mer, vi var tvungna att avbryta kyssen för att hämta andan. Jag log stort mot Harry som log, om möjligt, ännu större.

”God morgon.” Sa jag glatt.

”Väldigt god morgon.” Sa han och blinkade emot mig, jag himlade med ögonen och puttade undan honom och hoppade ur sängen och gick emot badrummet för att kunna ta en dusch. Jag skulle precis stänga dörren när Harrys fot kom emellan och han öppnade dörren och log fånigt emot mig. Jag suckade och log emot honom, jag bet mig i läppen och tittade ner i golvet för att inte kunna ge med mig, gud vet vad hans charm gör med mig.

”Vad du än tänker, glöm det.” Sa jag och stängde dörren mitt framför honom och låste den. ”Det var orättvist.” Klagade Harry och jag skrattade åt honom innan jag gick in i duschen, vred upp värmen och ställde mig under den varma strålen.

Jag kom ut ur badrummet med endast en vit handduk runt kroppen. Min fortfarande, ganska, bruna kropp såg brunare ut i kontrast med handduken. Mitt blöta hår låg, i lösa lockar nerför min rygg och mina bröst. Harry kom in i rummet i samma stund som jag kom ut. Jag kollade åt hans håll och såg honom stå med hakan nere i golvet, jag skrattade tyst för mig själv åt honom innan jag gick till min resväska för att ta fram kläderna jag skulle ha på mig idag. När jag vände mig om, för att lägga kläderna på sängen, snurrade jag in i Harrys stenhårda bröstkorg. Han kollade på mig, på ett sätt han inte gjort innan, och lutade sig sakta ner mot mitt öra och viskade. ”Du ska bara veta hur sexig du är just nu.”

”Få inga idéer i ditt fina huvud, Styles.” Sa jag och backade ifrån honom för att gå runt och lägga mina kläder på sängen. ”Gå och duscha med dig nu så jag kan byta om.” Sa jag och Harry putade med underläppen men gick in i badrummet, innan han stängde dörren sa han. ”Jag lämnar den olåst om du vill göra mig sällskap.”

”Bara gå och duscha med dig.” Sa jag i en suck samtidigt som jag skrattade. Jag väntade tills jag hörde att duschen slogs på innan jag lät handduken falla till golvet och jag tog på mig underkläderna och de kläder jag valt för dagen.

När jag var påklädd gick jag ut i köket för att göra frukost. Jag möttes av killarna som redan alla satt vid bordet och åt på varsin macka. Jag kollade förvånat runt. ”När kom ni hit?” Frågade jag förvirrat. Jag hade inte hört någon plinga på dörren eller några röster.

”För en halvtimme sedan.” Svarade Niall med mat i mun. Jag nickade och bredde en macka innan jag la ost på den och satte mig ner bredvid Zayn. Jag gäspade och killarna vände sig alla emot mig med busiga blickar.

”Vad?” Frågade jag och kollade från den ena till den andra. Jag gäspade igen och killarna kollade ännu mera på mig. ”Vad?” Sa jag igen, denna gång högre och mer bestämt.

”Har du sovit mycket inatt?” Frågade Louis och höll inne ett skratt, precis som alla andra.

”Sådär.” Sa jag helt omedveten om deras tankar. De gav varandra blickar och då trillade polletten ner för mig.

”Men gud, jag hade inte sex med Harry.” Sa jag kanske lite för högt då Harry just kom in i rummet.

”Vem har inte haft sex med mig?” Frågade Harry och satte sig ner bredvid mig.

”Laura.” Svarade Zayn. Liam gav mig ett sympatisk leende för att visa att han visade medlidande med mig, han var i alla fall den mogne av dem alla hade jag lärt mig.

”Detta är varför jag inte umgås med killar.” Sa jag och sjönk ner i stolen samtidigt som jag korsade mina armar över bröstet.

”Men du kommer vilja.” Viskade Harry tyst i mitt öra så ingen annan skulle höra, när han ställde sig upp för att bre en macka.  Mitt ansikte var nu lika rött som färgen på en tomat, jag skämdes ihjäl.

”Kan vi byta ämne nu, tack?” Frågade jag och de nickade men log ändå ondskefullt, självklart på skämt, emot mig. Jag suckade åt dem.

”Vad ska ni göra idag?” Frågade jag. ”Vi ska visa dig London.” Svarade Liam och log.

”Jag gillar den idén.” Sa jag och log tillbaka. ”Bra, för det var min idé.” Sa Harry och pussade mig på kinden när han satte sig ner. 

Vad tycker ni? Förlåt för att jag inte publicerade kapitlet igår men jag hade inte tidsinställt det och sedan hann jag inte göra det under dagen heller. Skulle vara kul om jag kunde få ca 10 kommentarer på detta kapitlet innan jag laddar upp nästa. 

Kram!