Summer love - kapitel 29

Publicerat: 2013-06-03 // Kl: 19:35:00 // Kategorier: Summer Love // Kommentarer: 9
Detta har hänt:

Jag gick upp till mitt eget hotellrum för att kunna duscha och byta om. Jag öppnade dörren till rummet och gick in. Maja och Niall satt på sängen, som förövrigt var det enda som fick plats i det lilla rummet vi fått, och var på väg att kyssas. 

”Shit förlåt.” Sa jag när jag insåg vad jag förstört. ”Jag ska bara ta min väska så kan ni återvända till vad ni skulle göra.” Jag sprang snabbt fram till min väska, slängde ner mina saker i den, sprang in i badrummet och tog mina grejer och sprang snabbt ut igen. Innan jag stängde dörren stack jag in huvudet. ”Vi åker med killarna till Stockholm förresten.” Sen smällde jag igen dörren och gick till killarnas, lägenhet jämfört med vårt rum, för att låna deras dusch. 

Jag sade hejdå till mina föräldrar innan jag steg på killarnas buss. Mina ögon spärrades upp när jag såg hur den såg ut inuti. Där fanns soffgrupper, sängar längs med sidorna, tv och en massa annat, inget som jag hade förväntat mig. 

”Herre jävlar.” Mumlade jag. Andrea hade redan gjort sig hemmastadd i en utav sofforna med Zayn och var i full färd med att börja spela x-box. Bussen började köra och jag gjorde mig hemmastadd i en annan soffa med Harry. Han satt lutad mot ryggstödet och jag låg bredvid honom på soffan. Tänk att få leva såhär, det hade varit livet. Jag kollade upp på Harry som hade ett stort leende på läpparna.

”Jag är glad att du kan följa med.” Sa han och pussade mig på pannan. 

Harrys perspektiv:

Laura stod längst fram i publiken med ett stort leende på läpparna. Jag hade min blick fastklistrad på henne hela tiden, och varje gång Laura kollade in i mina sken jag upp i ett, om möjligt, ännu större leende än vad jag redan hade. Det var den sista konserten som Laura skulle vara med på och jag ville inte att den skulle ta slut för det betydde att jag bara hade några ynka timmar kvar med henne innan hon skulle behöva åka hem igen, hem till sitt normala liv. Liam gick fram till mig och puttade till mig, jag gav honom en frågande blick och hörde sedan i musiken att det var min tur att sjunga. Jag tog ton och började sjunga. När låten var slut började Liam prata.

”Jag ber om ursäkt för Harry.” Sa Liam och blinkade emot mig. ”Han var distraherad.” Jag kollade ner i marken och rufsade till mitt hår innan jag kollade upp igen med en synlig rodnad på kinderna. Laura visste verkligen inte vad hon gjorde med mig. Publiken jublade åt Liams uttalande. Konserten gick mot sitt slut och när vi sjöng den sista låten, what makes you beautiful sjöng jag varenda ord direkt till Laura, sjöng ut mitt hjärta till henne.

Lauras perspektiv:

”Jag vill visa dig en sak.” Viskade Harry i mitt öra, jag rös till av hans raspiga röst och nickade. Harry tog min hand och drog med mig. Vi gick uppför trappan som ledde ut på scenen. Jag kollade ut och tog in arenan, den var helt enorm. Jag vände mig och kollade på Harry som hade tagit upp en gitarr och satt sig på en stol. Han pekade på en stol mittemot honom, jag gick dit och satte mig ner på den och kollade förväntansfullt på Harry.

”Jag hörde denna låten efter att du hade varit och hälsat på mig.” Började Harry och kollade intensivt på mig. ”Den får mig att tänka på oss, hur vi klarat oss igenom så mycket och fortfarande är där för varandra.”  Jag nickade och Harry började spela.

When you're lost
You're not alone
When you call
There's others like you
When you're too tired to stand
You can take my hand
I want to be the place that you land


Harry släppte mig aldrig med blicken när han sjöng, som han gjort på konserten, men nu var det ännu mer mening I orden, det var hans tankar och känslor som kom fram. Jag kände hur det brände bakom mina ögonlock och hur mina ögon fylldes med vatten som smått började rinna nerför mina kinder. Han fingrar rörde sig snabbt över strängarna och hans mun formade de vackraste orden jag någonsin hört, de vackraste orden någon sagt till mig.

Sing this song
And I'll come running along
When there so much to say
But you can't find the way
I'll put my arms around you
You put your hand in mine


Harry log emot mig innan han fortsatte sjunga, hans raspiga, hesa röst berörde mig och tårarna forsade ner som aldrig förr.

And we'll stay
That's how we'll stay

When you break down on the road
When you wake up and you're all alone
Just close eyes
There are lows and high
And say my name to the sky


Jag satt vid det här laget och snörvlade stort, torkade bort tårarna med tröjärmen. Harry spelade vidare, avslutade låten, utan att någonsin släppa mig med blicken. Jag drog ett djupt andetag, Harry satte ner gitarren och jag slängde mig i hans armar, gömde mitt ansikte mot hans bringa och tryckte mig emot honom. Rädd för att det bara var en dröm höll jag honom länge, länge, tills jag var säker på att han var verklig och att jag inte bara drömt de månaderna vi varit tillsammans.

”Du är det bästa som har hänt mig, Laura.” Viskade Harry. ”Du kommer alltid att ha den största delen i mitt hjärta, inget kommer ändra det. Jag har aldrig känt såhär och när du behöver mig är det bara att ringa mig och jag kommer så fort jag kan. Jag kan inte leva utan dig, du är mitt liv Laura.”

Jag fick inte fram ett ord, det var som att halsen svullnade upp och hindrade mig från att svara. Istället tryckte jag Harry närmre mig, samlade ihop tillräckligt med kraft för att kunna svara, tränga igenom halsen.

”Jag hade aldrig varit här utan dig.” Sa jag ärligt. Jag hade aldrig sagt det till honom men precis innan jag träffade honom hade jag varit deprimerad och tänkt tanken att avsluta mitt liv flera gånger. ”Du har räddat mig från flera idiotiska beslut. Du har ingen aning om hur mycket jag har att tacka dig för. Jag älskar dig mer än mitt eget liv.” Jag kände något blött på min kind och när jag kollade upp såg jag tårar rinna nerför Harrys kinder och droppa ner på mig. ”Varför gråter du?”

”Jag vill inte tänka på alla hemska tankar du har tänkt, jag vill inte tänka på dig som…” Han kunde inte fortsätta säga meningen. ”Du gör väl inte det fortfarande?” Frågade Harry mig efter några sekunders tystnad. Jag skakade fertilt på huvudet.

Majas perspektiv:

Jag och Niall satt utom synhåll från scenen och studerade Harrys och Lauras interaktion. Jag visste hur mycket Laura hade gått igenom i sitt liv och jag var glad att hon äntligen hade hittat någon som kunde visa henne hur mycket hon betyder för oss alla, någon som kan visa henne vad kärlek är och får henne på andra tankar.

”Jag har aldrig sett Harry lyckligare.” Sa Niall helt plötsligt.

”Jag har aldrig sett Laura lyckligare.” Sa jag och log emot Niall. ”Jag är glad att hon hittade Harry för annars vet jag inte om hon ens skulle varit här idag.” Jag kollade ner i marken, skakade bort tankarna från mitt huvud, jag ville inte tänka på det, det var för hemskt. Niall lade en arm om mig och drog min intill sig. Diskret tryckte jag mig närmare, andades in doften av hans parfym. Det pirrade till i magen på mig, en känsla som var alldeles för länge sedan jag kände. Det var en skön känsla, en ännu bättre känsla än när man spelade fotboll och gjorde ett otroligt snyggt mål, bättre än det kändes det. Jag kollade upp, genom mina långa ögonfransar och såg att Niall kollade på mig med ett leende på läpparna. Ett leende formades på mina läppar. Nialls böjde sig sakta ner emot mig, jag lutade mig upp mot honom och en sekund senare möttes våra läppar i en mjuk kyss. Kyssen varade länge och när vi avslutade den andades vi båda tungt. Vi sa inget, tittade bara in i varandras ögon med en speglande känslor: Lycka och förälskelse. Jag tror jag har fallit för Niall Horan.

Lauras perpsektiv:

Jag kunde inte fatta att jag satt på tåget hem redan, hem till verkligheten. På något sätt så var det ändå skönt, att kunna komma ifrån hysterin som rådde kring Harry och killarna. Komma hem till mina vänner och bara umgås, leva som en normal artonåring. Vad som var riktigt tråkigt däremot var att jag inte kunde träffa Harry lika ofta. Men det skulle snart ändras – jag skulle snart ta studenten och hade redan planer på vad jag skulle göra. Planer på hur jag skulle kunna spendera mer tid med Harry, vara närmre honom är flera hundra mil. Harry visste inget om mina planer och jag tänkte hålla det så tills jag visste säkert hur allt skulle bli. 


Oj, detta tog verkligen längre tid än jag hade tänkt mig att få upp! Men jag har som sagt mycket sista grejer i skolan och de blir verkligen inte lättare!

Vad tycker ni om detta kapitlet då? Vad tror ni Laura har planerat? 

Kram på er alla och hoppas ni njuter av det fina vädret!

10+ kommentarer för att få nästa kapitel!



Kommentarer
Postat av: Bella

Kapitlet var bra, som alltid. Längtar till nästa men ta den tid du behöver för att skriva ett bra kapitel! ;)

Svar: vad kul att du tycker :)
Moa Lundström

2013-06-03 @ 20:25:35
Postat av: Manda

Du är så himla grym på att skriva! Min kompis sa att jag skulle läsa fina noveller, och jag ångrar mig inte alls!! Grymt bra, var stolt. Hoppas på att nästa kapitel kommer snaart. kram

Svar: Tack så mycket, vad kul att du tycker det :) Får tacka din kompis då som tipsade dig :)
Moa Lundström

2013-06-04 @ 15:35:43
Postat av: Isabelle

SUUUPER bra kapitel, längtar tills nästa kommer ut!!

Svar: Vad kul att du tyckte det :)
Moa Lundström

2013-06-05 @ 17:27:20
Postat av: Anonym

Jag längtar till nästa kapitel!

2013-06-06 @ 18:58:54
Postat av: Anonym

Meeeer! Längtar till nästa!!!

2013-06-06 @ 21:58:21
Postat av: Anonym

När Kommer nästa ? :)

Svar: Jag har ingen aning, har så mycket att göra att jag inte har tid att sitta vid datorn lika mycket längre men jag jobbar på det! :)
Moa Lundström

2013-06-08 @ 16:05:49
Postat av: Mathilda

Superduper bra! Kommetera nuu. Vill har mera.

Svar: Tack så mycket :)
Moa Lundström

2013-06-09 @ 16:15:26
Postat av: Anonym

Du skriver så bra!

Svar: Tack! :)
Moa Lundström

2013-06-10 @ 07:53:20
Postat av: Anonym

Snälla skriv mer!!

2013-06-10 @ 07:53:49


Innan du kommenterar tänk på att:
-Kommentarer som anses stötande mot mig raderas direkt!!
-Ingen spamming, Tack!
-Alla andra kommentarer och frågor är mer än välkomna!
-Jag gör gärna bloglovin' byten, bara till att fråga!
Tack på förhand!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback






One Direction Novell Blogg

Besökstoppen

RSS 2.0