Lauras perspektiv:

Tiden gick snabbare än jag trodde och helt plötsligt satt jag och väntade på mitt plan för att komma till London. Harry hade lovat att hämta upp mig på flygplatsen och för varje minut som gick blev jag allt nervösare och funderade hela tiden på att ta mina saker och springa tillbaka och ta närmaste taxi hem, men jag gjorde det inte. Jag stannade på min plats och väntade nervöst medan klockan tickade närmre tjugo i ett, då flyget skulle avgå. Jag hade rett ut mina tankar, jag visste vad jag tyckte om Harry. Problemet är att jag är så otroligt rädd för att bli sårad. Tar man inga chanser så vet man inte hur det slutar, men jag var rädd för att ta den chansen och bli sårad i slutet även om jag skulle vara otroligt lycklig emellan. Jag och Harry hade pratat ännu mer, vi hade tagit tag i det och vi hade hittat varandra på nytt. De ropade upp mitt flygnummer och jag reste mig upp från min plats, tog min väska och tidning jag läst och gick mot gaten för att gå ombord på flyget. När jag satt på planet och precis skulle stänga av mobilen kom ett inkommande sms från mamma och pappa som önskade mig en trevlig resa och skrev att de redan saknade mig. Jag skakade på huvudet samtidigt som jag skickade iväg ett snabbt svar till dem.

Harrys perspektiv:

Jag  satt och väntade nervöst på att Laura skulle komma gåendes emot utgången. Mitt ben skakade upp och ner och jag fifflade hela tiden med bilnycklarna. Jag förstod inte varför detta gjorde mig så nervös, jag hade aldrig känt såhär innan och det gjorde mig förvirrad. Inge hade någonsin haft sådan här effekt på mig. Jag såg en tjej komma gåendes emot mig, jag såg på det honungsblonda håret att det var Laura. Jag kunde inte vänta på att få krama om henne men jag hejdade mig med att springa fram till henne. Hon gick bredvid en lång kille med ljusbrunt halvkort hår, hon skrattade åt något han sade och jag kände hur svartsjukan började växa inom mig. Laura fick syn på mig och sken upp i ett stort leende, jag log tillbaka men leende nådde inte mina ögon och jag fick en frågande blick från Laura. Laura sade hejdå till killen som gick åt ett annat håll innan hon gick fram till mig och gav mig en hård kram. Jag andades in hennes doft av vanilj, kokos och exotiska frukter. Hon luktade precis så som jag mindes. Vi höll om varandra länge och när vi släppte varandra kollade vi in i varandras ögon och äntligen nådde mitt leende ända upp till ögonen. Laura tog bort lockar som hamnat i pannan och ögonen och log sitt underbara leende som gjorde mig alldeles nervös och svag i benen. ”Jag har saknat dig.” Andades jag. ”Jag har saknat dig med.” Svarade hon i en viskning.

”Vem var killen?” Frågade jag när jag kom ut ur min trans.

”Jag satt bredvid honom på planet.” Svarade Laura och vi började gå emot utgången. När jag inte sa något mer stoppade hon mig genom att lägga sin hand mjukt på min arm och dra mig bakåt. ”Du behöver inte oroa dig för något.” Sa hon och kysste min kind innan hon började gå igen och lämnade mig halvt paralyserad bakom henne. Hon vände sig om och skrattade sitt gulliga skratt, jag fick tillbaka rörelseförmågan och började gå till bilen. Jag gick bakom Laura och studerade hennes vackra kropp, hur den rörde sig när hon gick, jag blev alldeles varm inombords.

Lauras perspektiv:

Det kändes bra att få vara i Harrys sällskap en hel vecka, jag kunde knappt förstå att jag verkligen var här. Vi kom fram till utgången och jag kollade ut och såg en massa paparazzis som stod utanför. Jag sneglade åt Harrys håll och han kollade på mig. Han drog upp luvan på sin munkjacka och satte på sig ett par solglasögon. Jag gav honom en sympatisk blick och sedan gick vi ut, utan att bli upptäckta av fotograferna, vilket var ett under då Harry inte såg så annorlunda ut med luvan uppe och solglasögon på. Vi kom till bilen och Harry hjälpte mig att få in väskorna i kofferten och sedan hoppade vi in i bilen.  Vi småpratade hela vägen till hans och Louis lägenhet, jag studerade samtidigt husen och allt annat vi passerade. Jag kände hur Harry blick då och då förflyttades åt mitt håll för att studera mig, jag vände mig mot honom och avfyrade ett brett leende som han besvarade genom att le lika stort tillbaka.

”Det känns helt overkligt att jag träffar dig igen.” Sa jag och Harry nickade förstående. Det var så mycket mer jag ville säga men just nu kändes inte som det rätta tillfället så jag fick hålla det inom mig så länge. Vi kom fram till deras lägenhet och Harry tog ut mina väskor och bar de upp till lägenheten. Harry öppnade dörren för mig och jag klev in i den stora lägenheten. Jag tog av mig skorna och gick längre in i hallen och kikade runt hörnan för att kolla hur lägenheten såg ut. Lägenheten var hög i tak med vitmålade väggar och modernt möblerad. Jag kom ut ur mitt studerande när jag kände Harry lägga armarna om mig bakifrån och dra in mig hårt mot hans bröst, nästan som om han ville känna om det verkligen var sant. Jag vände huvudet upp mot Harry och log emot honom. Hans ögon glittrade och jag kunde inte hjälpa att glömma bort alla tankar som snurrade i huvudet när Harry snurrade runt mig och böjde sig ner för att placera sina läppar på mina i en mjuk kyss.

Vi avbröts av att någon harklade sig och när vi vände oss om mötte vi en flinande Louis. Jag rodnade djupt och Louis skrattade, Harry himlade med ögonen och gick in i vardagsrummet. Louis hälsade på mig med en kram och samtidigt viskade han i mitt öra. ”Det är tur att du har kommit så vi slipper höra Harry tjata om dig non stop.” Sa han och jag blev alldeles varm inombords. Jag skrattade smått åt Louis och gjorde sedan som Harry gjort tidigare och gick in vardagsrummet. Jag satte mig ner bredvid Harry och tog upp min mobil som jag fortfarande inte satt på efter flyget. Det plingade till i mobilen när den startade och signalerade att jag hade nya meddelande. Mamma hade skickat tre stycken, det senaste i nästan ren panik. Jag svarade henne och gick över till de andra meddelandena som var från några av mina vänner, jag svarade dem och kollade sedan det sista som var från den jobbigaste personen på planeten. Jag suckade och raderade meddelandet innan jag placerade mobilen på bordet.

”Hänt något?” Frågade Harry och kollade oroligt på mig. Jag skakade på huvudet och han lugnade ner sig något. ”Det är bara killen som jag berättade om som inte vill sluta skriva till mig. Han förstår inte att jag inte vill ha honom.” Svarade jag och Harry nickade. ”Varför skulle du vilja ha honom när du kan få allt detta?” Skämtade Harry och pekade på sig själv, jag skakade på huvudet och skrattade åt honom. Det plingade till i lägenheten och Harry gick för att öppna dörren.  Jag hörde hur det stökades i hallen och snart kom Harry gående med Liam, Niall och Zayn i släptåg. De fick syn på mig och Niall var först att komma fram och hälsa mig välkommen med en kram, därefter följde Zayn och sedan Liam. Första dagen slutade med att vi alla satt och åt pizza samtidigt som vi snackade. De om inspelningen, konserter och allmänt om sitt liv och jag om vad som hänt i mitt, fast det verkade som om Harry redan hade uppdaterat de ganska bra om vad jag gjort.

Det blev sent och vi bestämde oss för att gå och sova. Jag gick in i badrummet för att tvätta bort det lilla smink jag hade haft på mig under dagen och för att borsta tänderna. Jag gick ut ur badrummet för att lämna plats till Louis och Harry. Harry gick in i badrummet och jag passade på att byta om till den tröjan jag skulle sova i. Harry kom in i rummet precis när jag fått på mig tröjan. Jag vände mig om och mötte hans blick. ”Synd jag inte kom in lite tidigare.” Sa han och blinkade emot mig. ”Du är helt omöjlig.” Sa jag och han flinade. Han drog av sig tröjan och jeansen och jag kollade diskret på honom, hans rygg som var fint muskulös och hans armar som spändes när han tog av sig jeansen. Han la sig i sängen, under täcket och kollade på mig. ”Kommer du?” Frågade han och jag gick tveksamt fram till sängen och kröp långsamt ner under täcket. Harry la sin arm om mig och drog mig emot så att min rygg låg emot hans hårda bröst. Han tog bort hår som kommit i mitt ansikte och kysste min hals och axel. ”Jag har saknat dig något så otroligt.” Mumlade han emot min axel och kysste den. Jag log men svarade inte, jag var för trött och strax så föll jag i en djup sömn.

---

Nu kom det upp! Han inte igår. Hoppas ni gillar kapitlet. 

Ha det bra!