Sofia hade saknat närhet de senaste veckorna, nu när hon inte längre hade Oskar. Hon saknade honom, men inte honom så mycket som att ha någon att ringa mitt i natten, någon som kunde krama en och allt blev bra, i alla fall för stunden, framför allt saknade hon känslan av att vara kär. Den pirrande känslan i magen när de kysstes, när han tog hennes hand, de små gesterna. Ja, allt. Men sen kom tankarna tillbaka om hur han hade behandlat henne, inte varit närvarande de sista månaderna av deras förhållande. Sofia kommer ihåg det, som om det vore igår han släppte bomben.

”Jag älskar inte dig längre, Sofia” Sa Oskar dovt när de satt hopkurade i soffan. Sofia puttade sig upp i sittande position och kollade frågande på Oskar.

”Vad menar du med att du inte älskar mig längre?” Frågade hon och försökte hålla inne tårarna som hotade att trilla. Sofia visste precis var detta samtal skulle sluta. Hon hade drömt mardrömmar om det flera gånger men nu skulle det visa sig att det hon trott bara var en mardröm skulle bli verklighet.

”Jag har känt att mina känslor svalnat den senaste tiden och jag vill inte uppmuntra dig mer, det finns inga känslor kvar, Sofia. Jag är ledsen men så är det.” Hade han sagt och sen gick han ut i hallen och tog på sig sina ytterkläder.

”Så det är bara över?” Frågade Sofia viskandes när hon vågat sig ut i hallen. Oskar nickade bara och gick sedan ut och lämnade Sofia. Sofia bröt ihop, hon kunde inte sluta gråta. Det kändes som om någon kört över henne med en lastbil tusen gånger och sedan dumpat henne i ett dike. Hon var helt förkrossad.

Killen som hon dansade med böjde huvudet ner mot hennes öra och sjöng med i versen på låten. Sofia rös och fick gåshud längsmed hela ryggen av hur fint och kärleksfullt han sjöng.

Låten slutade och han lämnade lite mellanrum mellan oss för att ta in hela mig med sin blick. Han log mot mig och sträckte fram handen emellan oss.

”I’m Zayn. Zayn Malik.” Sa han på sin underbara brittiska engelska. Sofia hade alltid haft en soft spot för killar med brittisk engelska. Sofia kände igen namnet men kunde inte riktigt placera var hon hade hört det. Hon tog hans hand i sin.

”Sofia.” Sa Sofia lätt och skakade hans hand. ”Nice to meet you.”

”You too.” Sa Zayn och log sitt charmerande leende som Sofia sett mer än en gång under den tid de dansat tillsammans. ”Vill du ha något att dricka?”

”Ja, tack, det hade varit underbart.” Sa Sofia och log. “Jag behöver lite frisk luft. Kan vi mötas där ute?” Zayn nickade och log åt Sofia innan han gick iväg för att fixa drinkar till de båda.

Sofia gick ut på den svagt belysta balkongen och lutade sig över räcket och studerade staden. Den var verkligen vacker. Hon kunde fortfarande inte förstå hur hon vågade lämna all trygget bakom sig och flytta, men samtidigt var det som att ett berg lyftes från Sofias axlar så fort hon kom bort från Helsingborg och lämnade alla minnen där för att göra nya minnen i hennes drömstad och nya hem, London.

Sofias mobil ringde och hon plockade upp den för att svara. Hon kollade på skärmen och kände genast igen numret som stod på skärmen. Det var numret hon kunnat utantill efter första gången hon ringt honom, och även om hon raderat hans nummer ifrån kontakter, kände hon igen det. Oskar. Självklart att han skulle ringa nu. Sofia suckade och klickade på ignorera.

”Är allt okej?” Frågade Zayn med en orolig blick, gick fram till Sofia och gav henne hennes drink.

”Tack.” Sa Sofia och log men leendet nådde inte hennes ögon. ”Mitt Ex vill inte sluta ringa mig och det är bara så jobbigt när jag bara vill glömma honom.”

”Sånt kan vara jobbigt.” Sa Zayn tyst, lutade sig över räcket och kollade ut mot dammen som var nedanför.

”Mm.” Sa Sofia bara och följde Zayns exempel med att studera änderna som simmade runt på dammen.

Efter några minuter av tystnad vände Zayns sitt huvud mot Sofia. ”Visst är det vackert här?”

”Ja, det är det verkligen.” Svarade Sofia och kollade på Zayn. ”Jag har alltid drömt om att bo i London en dag och jag kan fortfarande inte förstå att jag faktiskt gör det på riktigt.”

”Var är du ifrån?” Frågade Zayn med intresse i blicken.

”Sverige.” Sa Sofia med en suck och Zayn drog på munnen i ett roat leende.

”De gånger jag har varit i Sverige har jag fått en väldigt positiv bild.” Sa han och Sofia log åt hans försök att prata gott om hennes hemland.

”Du menar tjejerna?” Sa Sofia och puffade honom i sidan och Zayn skrattade lätt. ”London folk är mer avslappnade, och staden är större. Där jag kommer ifrån känner alla allt och alla och alla snackar skit om alla.”

Kvällen rullade på och när klockan närmade sig halv tre började folk lämna lägenheten och bege sig hemåt. Vissa med en partner vid sidan, vissa ensamma och vissa med en total främling. Sofia hade inte lämnat Zayn under kvällen utan de hade pratat om allt mellan himmel och jord. De hade hittat varandra och när de märkte att folk började bege sig hemåt ville de inte lämna varandra. Hannah dök upp vid Sofias sida, allt annat än nykter, och sluddrade fram något om att hon skulle bege sig hemåt. Sofia nickade och kramade Hannah hejdå med löfte om att träffas någon gång de kommande dagarna.

”Jag borde nog också bege mig hemåt nu.” Sa Sofia osäkert och kollade sig omkring.

”Ja, det borde jag nog också.” Konstaterade Zayn och de båda började gå mot hallen för att göra sig redo för hemfärd.

”Det var trevligt att träffa dig.” Sa Sofia när de stod utanför och försökte vinka in varsin taxi.

”Detsamma.” Sa Zayn och log brett. ”Du är verkligen en underbar tjej.”

”Tack.” Mumlade Sofia och log blygt när hon mötte hans blick.

En taxi svängde in på gatan och stannade framför dem. Zayn erbjöd Sofia taxin som kom, efter att ha blivit övertalad, tog emot den. Innan Sofia stängde dörren bad hon om att få en lapp och en penna av taxichauffören, som gav det till Sofia som snabbt skrev ner ett meddelande och gav till Zayn. Innan han hann öppna det hade Sofia stängt dörren och taxin åkt mot hennes hem.

Kapitlen ska bli längre men detta är bara början. Jag vill även sluta på ett bra ställe för att inte röra till det allt för mycket. Hoppas ni gillar det och släng gärna in en kommentar om vad ni tycker!