Harrys perspektiv:

Jag läste det som Laura och Maja precis suttit och läst, jag blev rent ut sagt förbannad. Att människor kunde skriva sådana här saker utan att få dåligt samvete, det var sjukt. Jag mötte Lauras blick, hon var lika förbannad hon. Jag ville inte kolla mer, jag gick istället och satte mig bredvid henne, la armen om henne och drog henne närmre mig. Hon lutade sitt huvud mot min bringa för att komma närmre.

”Bry dig inte om vad det står.” Sa jag. ”Det kommer aldrig att vara sant.”

”Jag vet.” Svarade Laura. ”Det sårar mig bara att folk har mage att skriva sådana saker.”

Majas perspektiv:

Jag kände hur Niall tog tag i min arm och drog med mig till en avskild del av rummet. Lade armen om mig och viskade ”förlåt.” Jag nickade bara, det var ju inte hans fel egentligen.

”Du är vacker, snäll och jag gillar när du skrattar så snälla var inte ledsen över detta.” Sa Niall. ”Det kommer aldrig att stämma. Jag vet att det verkar konstigt men jag gillar dig redan, mer än jag någonsin gillat någon annan.”

”Niall…” Började jag och han kollade på mig. ”Jag vet inte hur jag ska hantera detta, jag har inte varit i denna situation förr och det skrämmer mig. Jag skulle gärna slänga mig i dina armar men jag är inte den personen och jag vill lära känna dig först innan något annat händer och att folk utan att det ens är något emellan oss skriver sådana saker gör mig rädd för vad som kan hända.”

Niall kollade ner. ”Då får vi lära känna varandra då.” Sa han och log emot mig. Jag log tillbaka och nickade.

”Du är en sådan person som jag skulle kunna gilla men jag behöver tid.” Sa jag och Niall nickade förstående.

Lauras perspektiv:

Dagen fortsatte vi i soffan med att kolla på olika filmer, ingen orkade göra något annat och vi ville absolut inte gå ut igen. Jag hörde ytterdörren öppnas och stängas, några som hängde av sig ytterkläderna och sedan gick vidare in i huset. Strax stod mamma i dörröppningen till vardagsrummet och kollade på oss.

”Hur har ni haft det idag?” Frågade mamma. Ingen svarade, alla kollade bara på varandra.

”Jag berättar sen.” Sa jag, mamma nickade och gick in i köket för att fixa maten. ”Köpte du kaviar?” Skrek jag frågande.
”Ja.” Svarade mamma, jag flög upp ur soffan och skuttade in i köket för att få tag på kaviartuben och ett knäckebröd att äta. Jag kom tillbaka in till vardagsrummet med mackan i högsta hugg och satte mig ner på min plats bredvid Harry igen. Alla kollade konstigt på mitt knäckebröd. Jag tog ett bett.

”Vill ni smaka?” Frågade jag och höll fram mitt knäckebröd mot killarna som febrilt skakade på sina huvud. ”Skyll er själva.” Jag tog ett bett till av knäckebrödet medan killarna skrattade åt mig.

”Du har allt hittat en konstig tjej, Hazza.” Skämtade Louis och skrattade.

”Men hon är min konstiga tjej.” Sa Harry och log stort, pussade mig lätt på munnen men grimaserade när han kände smaken av kaviar.

”Förlåt.” Sa jag och försökte hålla inne skrattet.

Vi försökte att inte tänka på vad som hänt men jag kände hela tiden Harrys mobil vibrera och jag visste att den gjorde det på grund av alla som nämnde honom i nya tweets. Tillslut tog Harry upp mobilen och började skriva något. Han lade ner mobilen på bordet, och jag tog upp min för att den vibrerade. Jag läste tweeten som Harry skickat och jag log emot Harry.

Förstår inte hur folk kan skriva så elaka saker om en person som man inte känner. Laura är den bästa person jag har träffat och om det är någon som inte förtjänar någon här så är det jag som inte förtjänar Laura. #StopTheHate

Jag lutade mitt huvud mot Harry och han drog mig närmare sig. ”Jag älskar dig.” Viskade jag så att bara han skulle höra.

”Jag förstår inte varför vi inte får ha vara tillsammans med vilka vi vill utan att det ska bli helt kaos.” Suckade Louis och kollade mellan mig och Maja. ”Det är helt sjukt vad ni får stå ut med på grund av oss.”

”Tänk inte på det. Vad som har hänt har hänt.” Sa Maja och jag nickade instämmande.

”Precis!” Sa jag. ”Det är inte ert fel och det är ert liv och jag accepterar det. Alla kan inte gilla mig. Jag förstår bara inte hur någon som avgudar er börjar hata oss. De borde gilla oss istället för ni blir ju bara irriterade på dem. Förlåt för att jag säger så om era fans men de kan inte vara era riktiga fans om de inte är glada för er skull om ni hittar någon ni tycker om.”

”De går verkligen in för det.” Sa Zayn med ett litet skratt. ”Om inte dem kan få oss kan ingen annan det heller.”

”Ibland önskar jag att inte twitter och facebook inte fanns för då hade folk inte kunnat skriva sådant och de hade inte vetat var vi var 24/7 eller vilka vi var tillsammans med.” Sa Liam. ”Danielle fick också mycket skit i början och jag blev bara så förbannad på allting i början.”

Mamma ropade på oss och vi åt kvällsmat, pratade om allt och jag var tvungen att berätta för mamma och pappa om vad som hänt innan idag. De tog det förvånansvärt lugnt, frågade frågor om hur jag och Maja mådde och tog det. Pappa hade i början gett hårda blickar till Harry men jag hade lugnat dem med att säga att jag mådde bra.

Kvällen rullade på och jag kände hur mina ögonlock blev tyngre och tyngre tills jag knappt orkade hålla mig vaken längre. Jag kollade på de andra och såg att de också i princip låg och halvsov. Mamma kom in och sa att de skulle gå och lägga sig. Jag sade god natt till dem innan jag själv reste mig från soffan.

”Jag ska nog gå och sova nu.” Sa jag och gäspade stort. Alla nickade, reste sig och gick själva för att gå upp mot rummen de skulle sova i.

Harry borstade sina tänder snabbt innan han drog av sina jeans och t-shirt och lade sig till rätta i min säng. Hans lockiga hår bredde ut sig på kuddarna och i hans panna. Jag studerade honom samtidigt som jag borstade mina tänder, han såg så oberörd när han låg där, som att det var här han hörde hemma.  Jag spottade ut skummet, bytte om till en av Harrys tröjor och gick för att lägga mig bredvid Harry i sängen. Harrys blick följde mig hela vägen från badrummet tills det att jag stod vid sängen. Jag kröp under täcket och lade huvudet på huvudkudden som kändes hårdare än vanligt. Jag rynkade på ögonbrynen, kollade på kudden, lade handen på den och tryckte till. Det låg något under kudden. Jag kollade på Harry som kollade förväntansfullt på mig. Jag vände blicken förvirrat mot kudden igen och lyfte på den.

Känner mig taskig som avslutade där, haha! Förlåt för den sena updaten men bättre sent än aldrig? Vad tycker ni då? Gillar, Hatar, Älskar? 

Ha det bra!

10+ kommentarer för nästa kapitel! 

Kan för övrigt inte fatta att det bara är 2 VECKOR tills jag sitter i Friends Arena och ska se killarna! Gråter i princip av lycka!!